Krönika: Västra Balkan - full fart mot EU!

På East Capital brukar vi säga att sydöstra Europa är det sista stora "konvergerings-caset". Det omfattar just västra Balkan, men också de existerande EU-medlemmarna Rumänien och Bulgarien samt även EU- kandidatlandet Turkiet. Med "konvergerings-caset" menar vi länder som kommer att ha en gynnsam ekonomisk utveckling, baserat på processen som ett närmande till EU leder till i form av reformer och investeringar. Till det kan även läggas de första åren av medlemskap som brukar ge en ekonomisk injektion. De historiska exemplen på detta är många, men främst tänker vi på Spanien, Irland samt de länder i Östeuropa som blev medlemmar redan år 2004.

Sverige har som EU-ordförande under hösten satt fart på EU-processen för länderna i västra Balkan. Som trogna läsare av detta brev minns, så skrev vi i augusti (se Newsletter augusti) om "The Croatia Summit" i Dubrovnik som rivstartade EU-ordförandeskapet. En av de tvister som nämndes var den om gränsen mellan Slovenien och Kroatien. Den löstes, tack och lov, ganska snabbt under hösten och banade väg för fortsatt EU-närmande för Kroatien.

Intressant nog hjälper också Islands EU-medlemskapsansökan den 23 juli 2009 i viss mån Kroatien. Island som långvarig medlem i EFTA uppfyller de flesta av kraven på ett medlemskap. EU brukar vilja utvidga med mer än ett land åt gången och det troliga är att Island och Kroatien kommer in samtidigt och just nu pekar det mesta på redan år 2012.

Följande viktiga steg har tagits för länderna i västra Balkan, de flesta kom slag i slag under de sista veckorna av 2009:

• 30 november- EU beslutar om visumfritt resande för Makedonien, Montenegro och Serbien, med start 19 december.
• 7 december- EU lyfter blockeringen av ett handelsavtal med Serbien. Detta avtal blockerades av Holland förra året på grund av Serbiens oförmåga att gripa Ratko Mladic.
• 9 december- EU-kommissionen och Sverige anordnar konferensen ”The Western Balkans: Overcoming The Economic Crisis from regional Cooperation to EU membership” för att lyfta fram dessa länder (läs mer).
• 19 december- Den serbiske vice premiärministern Bozidar Djelic besöker Bryssel och välkomnas av Olli Rehn, den avgående kommissionären för utvidgning.
• 22 december- Den serbiske presidenten Boris Tadic överlämnar Serbiens EU-medlemskapsansökan till Fredrik Reinfeldt i Stockholm.

Frågan som vi alla ställer oss nu är förstås när länderna i västra Balkan kan ges medlemskap. Vi tror att stora framsteg sker den närmsta tiden för att försöka få så mycket som möjligt klart till 2014. Det är då hundra år sedan skotten i Sarajevo som utlöste första världskriget. Vad skulle vara en bättre symbolik än att få med så stora delar av Balkan som möjligt i EU just detta år? EU, som till stor del är ett fredsprojekt, skulle ha mycket att vinna på att få in Balkan med sin oroliga historia just inför detta år.

Var finns svårigheterna? Länderna med störst utmaningar för tillfället är Makedonien, där Grekland fortsätter att blockera användningen av namnet, samt Turkiet där Nicolas Sarkozy och Angela Merkel är emot ett medlemskap. Vidare har Bosnien Herzegovina stora inrikespolitiska problem som försenar hela EU-processen.

Vi är dock hoppfulla om en positiv utveckling för denna region och bäst exponering till denna utveckling finner man i vår Balkanfond och specialfonden Bering Balkan. Ett långsiktigt sparande i dessa fonder motiveras ytterligare av att dessa marknader inte alls har återhämtat sig i linje med övriga världen (se tabell nedan över börsernas utveckling) och dessutom är lågt värderade. 

 
Peter Elam Håkansson
Skrivet på flight SK 2592 (SAS) mellan Bryssel och Stockholm