”Pakten banar väg för ett andra grekiskt räddningspaket”

”För den aktuella eurokrisen betyder uppgörelsen om den nya stabilitetspakten inte något. Det nya avtalet om finanspolitisk disciplin har siktet inställt på framtiden, att förhindra att nya kriser uppstår”, säger Bengt Dennis.

Varför fäster då Tysklands förbundskansler Angela Merkel så stor vikt vid den?
”Det är en viktig symbolfråga – det är Merkels initiativ - trots att avtalets innehåll urvattnats väsentligt under förhandlingarna. Stabilitetspaktens stora betydelse är att det kan underlätta för Merkel att få politiskt stöd för det andra räddningspaktetet för Grekland och utökade finansiella resurser för andra länder om behov skulle uppstå. Avtalet är också något EU kan visa upp för omvärlden.”

Flera tunga politiker i Merkels koalition uttalar sig mot fortsatt stöd för Grekland och anser till och med att landet bör lämna eurozonen.
”Ja, dessa röster blir allt högljuddare och sprider sig. Motstånd finns i Merkels systerparti CSU och det kan inte tas för givet att Merkel får en majoritet i regeringskoalitionen i parlamentet. Men det råder ingen tvekan om att paketet går igenom då oppositionen stöder det.”

Bengt Dennis var svensk riksbankschef mellan åren 1982 och 1993.

Senast den 20 mars behöver Grekland nya pengar – gäller det fortfarande?
”Ja, pengar måste fram då ett stort obligationslån förfaller. Men Greklandsfrågan fick ingen plats vid det senaste högnivåmötet inom EU. Man väntar på flera saker, bland annat uppgörelsen med bankerna om en skuldavskrivning och en ny rapport från Troikan (EU, ECB och IMF) som övervakar Greklandsprogrammet. Troikan väntas bli mycket kritisk och späda på motståndet mot fortsatta pengar till Grekland.”

Varför fungerar inte stödprogrammet för Grekland?
”Det grekiska reformprogrammet genomförs halvhjärtat och kan närmast sägas ha spårat ur. Det har utlöst tyska krav på mycket hård budgetstyrning från EUs sida. Vidare är den grekiska ekonomin i en ond spiral med fallande produktion vilket förvärrar skuldkrisen. Den politiska oenigheten försvårar läget och valet till parlamentet i april gör läget ytterst komplicerat för premiärminister Papademos. Motståndet mot fortsatt åtstramning är utbrett och varningarna för en social explosion allt allvarligare.”

Står EU och Grekland inför det slutliga avgörandet (om sin existens)?
”Nej, där är man ännu inte. Grekland kommer att få ett andra stödpaket och klara sin deadline den 20 mars. EU skaffar sig därmed andrum och Greklands plats i eurozonen är säkrad så länge ett grekiskt utträde skulle hota Italien och Spanien. Dessa länder kommer att skyddas men den så kallade finansiella brandväggen runt dem är ännu inte färdigbyggd.”

Fungerar stödprogrammen i de andra krisländerna?
”Irland sköter sig utmärkt och kan bli den framgång som eurozonen behöver visa upp. Kring Portugal sprider sig oron trots att landet har en betydligt mindre skuldsättning än Grekland. Investerarna är tilltagande oroliga för vad som ska hända och Portugal har inte fått del av den stora sänkning av upplåningskostnaderna som Italien och Spanien upplevt under senare tid.”

Behöver också Portugal mer pengar?
”Nuvarande program om 78 miljarder euro förutsätter att Portugal kan finansiera sig på marknaden redan 2013 men det betvivlas av allt fler. Med stor säkerhet kan man utgå från att även Portugal behöver ett andra stödpaket, osäkert hur omfattande. Ännu så länge förnekar regeringen behovet men i Portugal diskuteras det allmänt”, säger Bengt Dennis.

Varför har det blivit lugnare kring Italien?
”Optimismen i marknaden har flera orsaker. Alla är nöjda med den nya regeringens insatser och ett nyval är avlägset. Räntorna för italienska statsobligationer har fallit påtagligt. Bankernas generösa finansieringsmöjligheter i ECB har lett till ny efterfrågan på italienska – och även spanska – statspapper vilket drivit ned räntorna. Men den positiva synen i marknaden kan brytas när de svåra problemen tacklas på allvar; när den italienska ekonomin ska ställas om och bli konkurrenskraftig. Smekmånaden med premiärminister Mario Monti tar en dag slut.”

Och hur påverkas Östeuropa av eurokrisen?
Östeuropa påverkas i huvudsak på tre sätt. Exportmarknaderna försvagas, osäkerheten gör direktinvesterarna försiktiga och finansieringen via utländska kapitalmarknader försvåras. Totalt leder eurokrisen till en försvagning av tillväxten både i euroländerna och i omvärlden, säger Bengt Dennis.

Bengt Dennis var svensk riksbankschef mellan åren 1982 till 1993. Mest känd är han för att under en kort period 1992 ha höjt marginalräntan till 500 procent för att försvara den då fasta svenska växelkursen.