Med Xi Jinpings ambitiösa mål att bli koldioxidneutralt till år 2060 och att fördubbla den kinesiska ekonomin till 2035 har landet en lång väg av hållbarhetsarbete framför sig, samtidigt som inflödet av utländskt institutionellt kapital driver på förbättringar i snabbt takt.
Som enda stora ekonomi i världen som inte avslutade 2020 i recession är det inte konstigt att Kina är på alla investerares läppar. Samtidigt väntas en rejäl återhämtning i tillväxten, med 8,2% i år och sannolikt även stark tillväxt 2022. Med en ny administration i USA har också de geopolitiska spänningarna minskat, även om de inte försvunnit helt. Dessutom är de covid-relaterade risker vi ser för Europa och USA första halvåret 2021 inte alls lika framträdande i Kina då de, liksom flera andra öst-asiatiska länder, hanterat pandemin extraordinärt väl.
Trots en uppgång på 39% under 2020 så är kinesiska A-aktier (inhemska aktier, noterade på Shanghaibörsen och Shenzhenbörsen) fortfarande rimligt värderade på PE 18x 2021E jämfört med utvecklade marknader på 22x och tillväxtmarknader på 16x.
Året 2013 var vi den första nordiska fondförvaltaren att börja investera på den inhemska A-aktiemarknaden, och har under åren ofta fått frågor om hur vi ser på ESG-standarder och hur man kan närma sig ansvarsfulla investeringar på denna enorma men ofta missförstådda marknad.
Sedan 2013 har marknaden öppnats upp markant genom det så kallade Stock Connect-programmet som gör det mycket enklare för utländska investerare att handla inhemska aktier i Shanghai och Shenzhen. Inkluderingen av A-aktier i MSCI indexlistorna 2017 var ett stort steg i att öka utländska investerarnas intresse vilket driver på en institutionalisering av de kinesiska marknaderna.
Världens näst största marknad
Marknaden för A-aktier omfattar över 4500 bolag med ett samlat börsvärde på över 11 000 miljarder USD vilket gör det till världens näst största marknad. Utländska investerare är i klar minoritet, med knappt 4% av ägandet. Av tekniska och regulatoriska skäl utgör kinesiska A-aktier bara 5% av MSCI Emerging Markets index, en andel som borde öka till nära 20% över tid.
Med en ökad institutionalisering (då privata investerares andel har minskat markant) har vi också noterat en tydlig förbättring av landets standard för bolagsstyrning, även om marknaden ofta återfinns i botten av internationella rankingar. Det beror till stor del på bristen på information om miljöarbete, socialt ansvar och företagsstyrning (ESG) från bolagen.
Vi på East Capital införde redan 2016 vårt egna ESG scorecard som hjälper oss analysera praktiker samt identifiera risker och möjligheter, inklusive de framåtblickande medan många ESG-dataleverantör är mer tillbakablickande och fokuserar främst på vilka riktlinjer eller policys bolagen har. ESG-datainsamling och ratings gynnar större företag och bolag på marknader som har en större förståelse för vad som förväntas av dem samt strängare regelverk.
Reformen av bolagsstyrningskoden 2018 innefattar rekommendationer (men ingen skyldighet) gällande redovisningen av ESG information men idag publicerar endast omkring 20% av inhemska noterade kinesiska bolagen en ESG-rapport.
Är esg-utmaningarna större I kina än på andra tillväxtmarknader?
Är ESG-utmaningarna större i Kina än på andra tillväxtmarknader?Bolagsstyrning är det område där vi anser att det finns mest att göra i Kina. En av orsakerna till det är synen på styrelsen, som skiljer sig från den vi är vana vid på andra tillväxtmarknader såsom i Östeuropa, där vi som aktieägare oftast kan arbeta med styrelsen och kommunicera med och nominera oberoende ledamöter. East Capital är onekligen en större aktör i Östeuropa än i Kina men även större investerare i Kina vittnar om svårigheter att arbeta med styrelserna i kinesiska bolag.
Mycket av vårt ESG arbete i Kina sker i dialogen med bolagens ledningsgrupper. Rotation av revisorer, integration av ESGs mål i ersättningssystem och bolagens kapitalallokering är återkommande teman.
Låg andel kvinnor I styrelserna
Jämställdheten är genomgående låg på tillväxtmarknaderna, och Kina sticker inte ut, med endast 13% av kvinnliga styrelseledamöterna, vilket är förvånande eftersom det finns gott om kompetenta kvinnor i ledningsskiktet på de kinesiska bolagen. Andelen kvinnliga vd:ar uppgår till 6% vilket är faktiskt mer än andelen globalt på 4,8%. Kinesiska största börsnoterade bolaget, Kweichow Moutai, är det största bolag i världen med bara män på styrelsen.
Det gäller inte heller enbart bolag i traditionella industrier. Även i teknologisektorn saknar bolag som Xiaomi helt kvinnliga styrelseledamöter och Tencent fick sin första 2019, efter 15 år med enbart män i styrelsen. Nära en tredjedel av de kinesiska bolagen i MSCI har styrelser med enbart män.
Sociala risker
Det finns givetvis allvarliga risker relaterade till mänskliga rättigheter och arbetsvillkor i Kina, som investerare måste ta hänsyn till. Standarden för arbetares hälsa, skydd och rättigheter har däremot blivit bättre och anses vara rätt stark jämfört med andra tillväxtmarknader, i alla fall inom den gamla ekonomins industrier.
Arbetsvillkoren är däremot sannolikt sämre inom de sektorer som drivit den nya ekonomin, alltså service och teknologi. Den kontroversiella ”996”-kulturen, som alltså innebär arbete från 9 på morgonen till 9 på kvällen, 6 dagar i veckan är väldigt utbredd och inte hållbar.
Andra viktiga sociala risker för investerare är frågor om dataskydd och ägande av data, som är en viktig fråga för alla internet- och techbolag.
Störst utsläpp av koldioxid
Kina är världens största land efter folkmängd och världens största emittent av växthusgaser. Det är ingen hemlighet att de senaste 30 årens snabba tillväxt haft ett högt pris i termer av miljö för befolkningen och den biologiska mångfalden. Även om numera bolag med högt koldioxidavtryck tvingas rapportera sina utsläpp så är den generella rapporteringen svag. Kina är på gång med en nationell marknad för utsläppsrätter och presenterade nyligen sina ambitioner att bli utsläppsneutralt till 2060 vilket skapat ännu större intresse för ämnet.
Vi på East Capital arbetar med andra investerare runt om i världen för att påverka bolag så att de redovisar sitt miljöavtryck, en väldigt viktig komponent för att driva på den gröna omställningen.
Men även en ledare inom greentech
Kampen mot förorening sedan flera år tillbaka har lett till en rotation av investeringar in i gröna sektorer och en förstärkning av regelverket för de som släpper ut. Kina är överlägset den största tillväxtmarknaden när det gäller innovativa och marknadsledande bolag inom greentech.
Xi Jinpings mål att Kina ska vara koldioxidneutralt till 2060 och att toppen på utsläppen ska infalla före 2030 skulle, enligt UBS, kräva att man ökar andelen förnybart från 15% idag till 25% till 2030, med betydande ökningar av installerad kapacitet av sol- och vindkraft.
Peter Elam Håkansson (Partner & Investeringsdirektör), Karine Hirn (Partner & Hållbarhetschef) och Dmitriy Vlasov (Portföljrådgivare) i Xi'an på besök hos Longi Green Energy, världens största solenergiföretag sett till marknadsvärde.
Vi bedömer att det är möjligt i ljuset av de sjunkande priserna på förnybar energi och då framförallt solkraft. Kina kontrollerar omkring 60% av den globala produktionskedjan för solenergi.
Kina är också ledare inom övergången till elfordon. Förra året såldes 1,25 miljoner elfordon, vilket är en ökning med nära 15% medan den totala försäljningen av bilar backade med 6%. Vi räknar med att andelen elbilar som stod för 6% av antal sålda fordon i Kina förra året, ska öka till nära 50% vid 2030.
Utsikter
Det är helt klart att kinesiska bolag har en lång väg av hållbarhetsarbete framför sig. Sättet man rapporterar om ESG är ännu i sin linda. Men som många tillväxtmarknader har Kina en imponerande förmåga att agera snabbt och förändra sig på ett sätt som inte alla länder har.
Ännu är det dock mer ”push” än ”pull” inom ESG i Kina. Men det är uppmuntrande att se allt fler utländska institutioner komma in på marknaden så länge de är beredda att prioritera hållbara investeringar. Ännu viktigare är det att inhemska förvaltare börjar fokusera på ESG-frågor. En del av vårt investeringscase för Kina är att investerarbasen förändras. I takt med att den kinesiska marknaden öppnar upp med allt mer inflytelserika utländska investerare så lyfts ESG-frågorna allt högre på agendan. Det förändrar i sin tur hur både kinesiska bolag och inhemska investerare ser på ämnet.
Dela
